I dag var vi iväg på träningshoppning igen. 
Munka ljungby ridklubb är en väldigt fin klubb som är ganska kända för sin fina gräsbanan och sina fina tävlingar på sommrarna. Dem hade tagit fram sina finaste hinder, så det skulle se ut som en riktig tävling. Där var även byggt en tre kombination, vattenmatta och förstås deras färdglada och fina hinder. 
Hon var väldigt stel, stirrig och allmänt okoncentrerad på framridningen och framhoppningen.
Hade tänk att jag skulle hoppa två klasser i 1,10, men apropå att hon var som hon var så bestämde jag och pappa att det var bäst för henne att hon fick hoppa en gång på 1m. För att känna att hon är duktig och få lite självförtroende.
Första rundan gjorde hon rätt bra, men var väldigt stel i början, men kom igång bättre i slutet av banan. 
Sen i 1,10 var hon mycket bättre. Hon hade sett hinderna en gång och hon var med säker på det hon gjorde. Hon räddade t.o.m. mig en gång när jag beräknade fel på galoppsprången.

Tror det var väldigt bra för henne att hon fick hoppa banan först på 1m. Det känns som att hennes självförtroende har sjunkigt ganska mycket den sista tiden, men i dag växte det nog. Hon såg väldigt nöjd ut när vi var klara i dag :)